Müggelsee och cykeldjävulen i Storkow

Om vi för ett ögonblick struntar i den historiska öst/väst-uppdelningen i Berlin, och istället tittar på en naturgeografisk karta utan de historiska politiska gränserna inritade, ser man raskt att floden Spree delar Berlin naturligt i en nordlig och en sydlig del, och mellan dem ligger Sprees floddal.  Eftersom floddalen mellan Spandau och Köpenick idag är helt bebyggd är det svårt att föreställa sig hur trakten kan ha sett ut på medeltiden, när alla Berlins stadsdelar bara var små bondbyar och småstäder med öppna fält och skogar mellan sig.

Öster om Berlin, däremot, uppströms från staden, slingrar sig Spree fram lungt och stilla genom Brandenburg, mitt bland våtmarker, ängar, skogar och små lantliga byar.  Cykelturen går från Köpenick, via Müggelsee och vidare på södra sidan av Spree, till Storkow i Brandenburg, och avslutas vid järnvägsstationen i Fürstenwalde.  I denna variant är cykelturen 63 kilometer lång, och går till stor del längs landsväg, men det går ofta bra att välja alternativa natursköna rutter med mindre trafik.

Denna tur går också bra att kombinera med en cykeltur till Köpenick längs med Spree.

Karta på OpenCycleMap.org

Vägbeskrivning på Google Maps

Omkring Müggelsee

Vi börjar turen vid Schlossplatz i Köpenick, det stora torget intill slottet.  Om du vill åka pendeltåg från Berlin, för att så snabbt som möjligt komma igång med utflykten, så kan du antingen:

  1. åka till Köpenicks station med linje S 3, om du kommer från centrum eller norra delen av staden,
  2. eller åka till ändstationen Spindlersfeld på linje S 47, om du kommer från Neuköllnhållet och södra delen av Berlin.

Köpenicks centrum är en trevlig småstadsmiljö som är omgärdad av vatten på tre sidor och är ett populärt ställe för Berlins fritidsbåtägare att lägga till vid.  Här finns också många små caféer och butiker.  Här delar sig floden Spree vid sammanflödet med bifloden Dahme.  Men vi ska längs Sprees huvudfåra, avsnittet som kallas Müggelspree.  Alltså lämnar vi Köpenicks centrum och fortsätter längs med den skyltade cykelvägen R1/D3 och Müggelheimer Straße.  Så småningom svänger man in till vänster vid sjukhuset och Erwin-Bock-Straße, för att därefter svänga höger österut och fortsätta efter Pablo-Neruda-Straße.

I slutet av vägen ligger en liten udde.  Här har man bra utsikt över stadsdelen Friedrichshagen på andra sidan floden.  Friedrichshagen är en gammal konstnärskoloni i Berlins utkant, där många av Berlins diktare och konstnärer bosatte sig, arbetade och nätverkade omkring sekelskiftet 1900.  Många berömda namn som Strindberg, Rudolf Steiner, Gerhart Hauptmann och Knut Hamsun verkade här under denna period.  Den stora fabriksbyggnaden på andra sidan floden är ett bryggeri, som idag producerar ekologiskt öl och har ett bryggerimuseum.

Om man vill göra en kort avstickare in i Friedrichshagen kan man uppsöka gångtunneln under Spree som finns längst ut på udden.  Härifrån kan man gå under Spree till Friedrichshagen på andra sidan.

Cykelturen forsätter vidare söderut utefter västra sidan av Müggelsee, som här öppnar upp sig.  Müggelsee är en stor sjö öster om Berlin, som är ett populärt bad- och utflyktsmål.  Området omkring sjön är endast glest bebyggt och här finns flera badplatser, varav de största finns på norra sidan, men även längs västra stranden finns mindre badplatser som man passerar utefter cykelvägen.

När cykelleden så småningom gör en vänstersväng i en korsning är det dags att istället fortsätta rakt fram söderut och korsa landsvägen.  Följ skyltarna mot Müggelturm längs med skogsvägen.

De stora skogarna i Berlins utkanter är ett resultat av en medveten skogsbevaringspolitik som tog fart under Berlins snabba expansionsfas i slutet av 1800-talet, i syfte att bevara de skogsområden utanför staden som användes av Berlinborna på fritiden.  Stora delar av staden Berlins yta är faktiskt skogsbruksmark, framförallt i stadens utkanter.

Efter att stora delar av skogen, framförallt i västra Berlin, försummats, skadats eller huggits ned under andra världskrigets akuta bränslebrist, satsade man efter kriget på att låta skogen växa upp och återhämta sig, och i synnerhet området kring Müggelsee blev ett populärt skogs- och strövområde för Östberlinbor.

Där vägen grenar sig i två delar håller man svagt åt vänster och kommer uppför en backe så småningom till Müggelturm på krönet av Kleiner Müggelberg.  Vid tornets fot ligger en liten servering och för 1,50 euro kan man köpa inträdesbiljett till tornet.  Utsiktstornet byggdes på 1950-talet på platsen för ett äldre utsiktstorn som förstördes under kriget.  Den angränsande restaurangbyggnaden är idag en ruin och ett självklart turistmål för Berlins ruinromantiker på grund av den storslagna utsikten.  Men tornet har renoverats nödtorftigt och ger en vidunderlig utsikt över grönområdena och sjöarna i östra Berlin, med Schönefeldflygplatsens öppna fält och stadens skyline vid horisonten bortom skogarna.

Så kan också Berlin se ut.  Till vänster badsjön Müggelsee och till höger Müggelberg, Berlins högsta naturliga berg.

Så kan också Berlin se ut. Till vänster badsjön Müggelsee och till höger Müggelberg, Berlins högsta naturliga berg.

Österut ser man det något högre Großer Müggelberg med ett observatorium och en kommunikationsmast på toppen. Det är Berlins högsta punkt.  Eller egentligen en av dem, Berlin har ju två av många institutioner på grund av delningen.  Nu slumpar det sig så att Östberlins och Västberlins högsta berg dessutom är nästan exakt lika höga.  Från Müggelturm kan man fortsätta österut genom skogen upp på utsiktsplatsen vid krönet och TV-masten.  Därifrån kan man svänga vänster ner mot landsvägen.  När du kommer ner till landsvägen igen kan du följa den åt höger österut.

Spree från sin lantliga sida

På vägen vidare österut passerar man först byn Müggelheim, numera en växande villaförort i Berlin, och sedan kanalbron över Gosenkanalen.  Spree är i praktiken inte farbar för större fartyg längs med denna sträcka, och en serie kanaler tar istället hand om det mesta av båttrafiken österut från Berlin mot Oder och polska gränsen.  Kort efter kanalen passerar vi en mindre bro och Berlins stadsgräns, in i byn Gosen.

Trafikleden leder här runt ortscentrumet och förbi ett köpcentrum. Följer man Köpenicker Straße in mot byns centrum så kommer man fram till 1700-talskyrkan vid vägskälet mitt i byn.  Sväng här vänster in på Storkower Straße och fortsätt rakt framåt ut ur byn.  Efter endast en kort sträcka är du i grannbyn Neu Zittau som numera är sammanslagen med Gosen under namnet Gosen-Neu Zittau.

I den stora korsningen mitt i byn fortsätter du rakt fram in på den mindre vägen, förbi kyrkan som sticker upp mitt i bygatan.  Håll till vänster där vägen grenar sig och sväng sedan höger där vägen tar slut.  Så småningom ansluter en cykelled till landsvägen, som man följer rakt fram över motorvägsbron.

Vägen går här genom skogen, som på vänstra sidan öppnar upp sig mot strandängarna ned mot Spree.  I byn Hartmannsdorf kan man svänga vänster vid byns centrala vägskäl för att komma ned mot floden, eftersom detta är ett av få ställen där vägen går direkt intill floden.  Vid T-korsningen i Neu-Hartmannsdorf tar man höger och cyklar mot Spreenhagen.

Spree vid Neu-Hartmannsdorf.

Spree vid Neu-Hartmannsdorf.

Väl framme i Spreenhagen korsar man Oder-Spreekanalen.  På andra sidan ligger ett litet värdshus, där tiden verkar ha stått stilla sedan 70-talet, och här kan man om man vill få sig en billig husmanslunch eller en kort paus på uteserveringen intill kanalen.

Kortaste vägen från Spreenhagen vidare till Storkow är att cykla via Rieplos utefter landsvägen söderut, som tyvärr saknar vägren.  (Om man till exempel har vingliga barn med sig på turen eller föredrar att cykla i lugn och ro, kan man som alternativ följa den skyltade cykelleden via Markgrafpieske och Kolpin för att sedan svänga av söderut mot Storkow.)

Cykeldjävulen i Storkow

I förstaden Neu-Boston, strax innan man kommer in i Storkows centrum, ligger en röd industrilada på vänster sida.  På tomten finns en massa fantasifulla stålkonstruktioner i form av gigantiska cyklar och annat.  Detta är Museum für Fahrradkuriositeten, museet för konstiga och intresseväckande cyklar.

Didi Senft heter den vitskäggige excentriske mannen som grundade museet 2004.  Om du inte känner igen namnet har du kanske sett honom på TV någon gång, han är nämligen sedan 90-talet världskänd som kringresande cykelsupporter och uppträder sedan 90-talet utklädd till djävul, till exempel vid sidan av banan på Tour de France.  Men dessutom har han gjort till sin grej att ständigt uppfinna nya mer eller mindre fantasifulla cykelkreationer och tänja gränserna för vad en cykel egentligen är.

Jo, man kan faktiskt cykla på den här cykeln, men det kräver mycket övning.  På vissa av cyklarna måste man nog vara cykeldjävulen själv för att hålla den i balans.

Jo, man kan faktiskt cykla på den här cykeln, men det kräver mycket övning. På vissa av cyklarna måste man nog vara cykeldjävulen själv för att hålla den i balans.

Han har slagit 17 världsrekord inom grenen cykelkonstruktion, bland annat har byggt världens största (cyklingsbara) cykel, världens kortaste cyklingsbara cykel och världens största cyklingsbara kaffekvarn.  Och allt finns utställt på museet.  Dessutom finns det lånecyklar för den som vill prova på hans konstruktioner, till exempel en cykel med spegelvänd styrning och en cykel med assymetriska hjul, som inte snurrar runt mitten på hjulet utan har navet en bit från mitten.  Mycket underhållande att prova på men svårt!

Gamla kanalbron i Storkow

Gamla kanalbron i Storkow

Genom Storkows centrum rinner en liten kanal, med en gammaldags klappbro.  I centrum finns också en medeltida borg, med en turistinformation, ett litet museum med café och olika tillfälliga utställningar.

Vid det stora torget hittar man en svensk flagga utanför en restaurang.  Älghus heter restaurangen, som har en mysig liten innergård och serverar skandinavisk mat, med mycket fisk och vilt, samt har en glasservering på somrarna.  Förvänta dig inte att kunna beställa på svenska bara, svenskan på menyerna är lite IKEA-hemsnickrad ibland, men personalen är trevlig och maten god.  På det kulinariska området är Storkow annars berömt för sin insjöfisk, som fångas i de många vattendragen omkring staden.

Tillbaka till Berlin

  • Om du vill avsluta resan redan här kan du vid Storkows järnvägsstation ta ett tåg mot Königs Wusterhausen och Berlin-Lichtenberg.  Det går ungefär ett tåg i timmen.
  • Om man fortsätter en bit norrut efter landsvägen förbi Kolpin och Rauen kommer man efter någon timme till Fürstenwalde, den största staden i länet Oder-Spree öster om Berlin.  Fürstenwalde är den första staden vid Spree uppströms från Berlin, och domkyrkan syns på långt håll när man närmar sig staden.  Många hus i stadens gamla centrum skadades i andra världskriget, så att väldigt lite av den medeltida staden finns kvar, men domkyrkan och rådhuset har rekonstruerats.  I rådhusets källare finns ett nystartat mikrobryggeri och bryggerimuseum, vars öl serveras på flera krogar i staden.
  • Ytterligare ett alternativ är att ta en mer naturskön omväg utefter Scharmützelsee till Fürstenwalde, längs cykelleden förbi kur- och badorten Bad Saarow, som ligger strax söder om Fürstenwalde.

Från Fürstenwalde kommer man snabbt och enkelt tillbaka till Berlin med regionalexpressen.  Tåget går ett par gånger i timmen och tar ungefär en halvtimme.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: